Ikväll när vi var ute och gick hittade Elsa en rådjursklöv. Det roliga var att denna klöv hade vi när gruppen spårade 7 maj här hos oss. Klöven hade legat i Brages spårslut och troligtvis hamnat på något biltak och åkt av borta hos George i Ängen när vi åkte hem. Klöven låg i diket och syntes inte. Plötsligt stannade Elsa och markerade något och mycket riktigt klöven jag saknat med blått snöre. Vad duktig hon var och snopna blev både Elsa och jag för i vägkanterna brukar inga klövar ligga. Att hon visste vad det var, var inget att ta misste på. Hon bar hem den i munnen och var så stolt, min älskade vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar